| Karneval är
ursprungligen benämningen på tiden före fastan. Detta är tiden f.o.m. trettondag jul
fram till fastelagen.
Svenskarna
firade redan under katolsk tid karnevalen med utklädningsupptåg. Därvid klädde
yrkesmän ut sig enligt sitt skrå.
Tjugondag knut är ett
begrepp som i norden innebär sista dagen av julhelgen och infaller den 13:e januari.
Knutgubbar och fenomenet
knutmasso har dött ut på de flesta platser men lever intensivt i
bruksorten Gimo.
Redan på eftermiddagen drar många yngre
utklädda runt på samhället och ringer på hos folk. Meningen är att man som okänd
bakom sin mask skall framföra en visa eller dikt och som motprestation få en gåva av
husets innevånare.
Karnevalen som sådan pågår i
bruksgatan mellan kl. 18.00 och 21.00. Notabelt är dock att det av tradition inte
förekommer någon som helst organisation. Alla vet vad som gäller. Det gäller
maskbyggare, ordningpolis som besökare.
Under senare år har man uppskattat att
4000 - 5000 personer finns i gatan under de här timmarna. Detta oavsett väder eller om
det är vardag eller helg.
För att stödja traditionen och
maskbyggarna utser företagareföreningen på orten bästa "bygge". 1998 var
förstapriset 5000 kronor och vinnaren röstas fram och utses vid knutmassobalen i
idrottsgården framåt kvällen.
På senare år har flera större
maskbyggargäng börjat hålla ihop och tävlar årligen med varandra. Alla satsar mycket
fritid och pengar på detta prestigefyllda arbete. Den största behållningen tycks ändå
vara gemenskapen som detta intresse bottnar i. Det är som med älgjägarna, man talar om
det och planerar hela året om.
Största bygge undertecknad minns var en
liggande Gulliver som drogs fram med parhästar. Detta rekord kan vara svårslaget men man
vet aldrig..... |
